Lita på processen

Osså var hon bortrest igen. Till Växjö. Igen. Och till samtal om utveckling. Egenskaper. Insikter. Och om vem jag är. Nu är jag trött. Igen. Behöver smälta alla intryck. Få bearbeta. Och låta processen göra sitt. De gillar att säga så, våra mentorer.

"Det är en process. Lita på processen."

Det gör jag. Litar på processen. Den får mig att ändra och tveka. Lägga till och ta bort. Men rätt som det är så är det något som blir alldeles rätt. Det är lixom ett steg bakåt, två steg framåt. Processen arbetar. Hela tiden. Även när jag glömmer bort. Det är bra.


Veckan som gick var annars - förutom hemläxa - lugn och stillsam. Med långa morgonpromenader. Medans solen försiktigt trevade sig över horisonten.

Med daggvått gräs. Där spindlarna fick sina nät beströdda med pärlor.

Och där änderna fortfarande stod på ett ben med näbben under ena vingen. Och väntade på solen.

Såna morgnar gillar jag. När det är stilla. Och skönt. Och man kan tänka och fundera. Och lita på processen.

♥

/ak