21 december 2014

Julpyssel med Dremel

Nu är det snart jul. Igen. Det är ju inte klokt vad tiden går fort. Jag menar, var det inte jul alldeles nyss?



Om ni kommer ihåg så pysslade jag ihop en klädhängare av galgar förra julen. Eller.... jag dremlade en hängare av galgar. Jo, jag är fortfarande medveten om att dremla inte är ett vedertaget uttryck... men jag jobbar på det. ;) Själv har jag använt mina verktyg och dremlat med de hela året. De har varit med och byggt hönshus och bytt kakel i köket och kapat diverse metallstänger och byggt spaljé runt poolen och en massa andra saker. Himla praktiska små maskiner faktiskt.

MEN... tillbaka till julen. I år tänkte jag prova på att göra något helt annat. Något mer juligt. Något som skapar stämning och mys så här inför årets Stora Händelse. Jag skulle göra en ljustavla med en gran. Eller en... granlampa!

Dremel® Moto Saw - dammig och fin efter första
provsågningen. :D 

Jag använde
  • En skiva 40 cm x 60 cm x 0,5cm (Jag hittade ingen så tunn så till slut köpte jag en 2,5 mm tjock masonitskiva 60 cm x 120 cm á 15kr (!), delade den på mitten och limmade ihop.)
  • Några klossar, jag använde 20x45 mm, ca 25-30 cm långa
  • Kontursåg Dremel® Moto Saw 
  • Multiverktyg Dremel® 3000
  • Borrbits som passar till diametern på ljusslingans lampor
  • Sliprondell 
  • Ljusslingor, 80+40 ljus
  • Färg
  • Lim


Så här gjorde jag.
Först behöver man en mall på en gran. Jag ritade en ganska stram och modern gran i datorn. Jag klippte ut ovalen (som är den form lampan får) och ritade sen av konturerna och sågade ut formen av ovalen med min Dremel® Moto-Saw.


Klicka på granen så kommer du 
till en nedladdningsbar pdf. 
Pdf:en är på 4 ark som du
får tejpa ihop.
Och nu måste jag genast ta en paus här och berätta om lite om Dremels® Moto-Saw . Jag blev - i ärlighetens namn - både nervös och inspirerad av den i början. Den kändes lite läskig på något vis, samtidigt som jag direkt insåg möjligheterna. Och jag säger bara -  herre jösses vilken apparat!! SÅ. HIMLA. ROLIG. 
And now there is no end to the possibilites!

Fast...det var lite svårt i början. Eller... rättare sagt, jag hade lite svårt att hitta handlaget. Det blev lite som när jag golfar. Jag håller mig inte på fairway utan lixom zig-zaggar mig fram till greenen, från ruffen på ena sidan till ruffen på andra sidan. Så blev det här oxå i början. Kanten böljade vackert fram och tillbaka. Efter ett tag förstod jag dock hur jag skulle föra skivan och då blev allt plötsligt så mycket enklare. Så mitt råd är - provsåga på en spillbit innan. Hitta handlaget och låt sågen göra jobbet.

Som jag skrev förra året så är jag verkligen ingen snickare och jag har alltid haft en ....eeehh... låt oss kalla det för "hälsosam respekt" för eldrivna verktyg. Och om du hade sagt att jag i år skulle stå och drömma om att såga ut snirkelisnorkar med en eldriven kontursåg, så skulle jag ha skrattat dig rakt upp i fejjan. JAG!? Såga snirkelisnorkar? Med en eldriven maskin! Ha! Tillåt mig småle. Aldrig! Nope. No way José. Inte jag. 

Det är ju tur att man inte är sämre än att man kan ändra sig.


Efter att formen var utsågad, tejpade jag fast mallen på skivan igen. Och sen var det dags att borra en himla massa hål. Om man som jag är lite lat, har man ingen lust att först föra över granmallen till skivan, rita hål på skivan och sen borra hål genom skivan. Därför jag tog min Dremel® 3000 och borrade, helt sonika, rakt igenom den fasttejpade mallen. Jag följde alla konturer på gran, stjärna och "girlang" och jag hade ungefär 1-1,5 cm mellan varje hål.



Ett väldigt viktigt och bra tips.
Innan du börjar borra, markera med en penna på mallen där du vill ha hål och räkna ihop dem. När jag räknat mina fick jag ihop det till 108 hål. Eeeehhh....hur lätt är det att hitta ljusslingor med exakt 108 ljus? Inte alls, är det rätta svaret. Alltså fick jag "fuska" lite genom att använda två slingor - en 80 lampors och en 40 lampors. Lamporna som blev "över" fördelade jag längs kanten på baksidan så fick jag lite "backlight" på köpet. 

När man man ska borra en himla massa hål är viktigt att man har en liten smidig maskin som är lätt att arbeta med och vet ni, det är precis vad Dremel® 3000 är. Extremt smidig och enkel. Jag har ju rätt små händer och avskyr stora, tunga maskiner som kräver två-hands-fattningar och låter högt och mycket och är allmänt obehagliga. Jag börjar misstänka att det är därför jag kommer så bra överens med Dremels maskiner. Jag vet inte. De funkar i alla fall väldigt bra för mig. 


Lampan ska ju sitta på väggen, så för att skapa en spalt bakom lampan så att sladdarna skulle få plats satte jag två klossar på baksidan av lampan. Och nu kom Älsklingen med en briljant idé. Jag limmade fast klossarna på baksidan. På så sätt behövde jag inte hålla på att spackla skruvhål och slipa och hålla på. Så. Himla. Skönt!

Nu var det dags att snygga till alla kanter. Och försöka göra ovalen mer oval och mindre vågig. Jag bytte till sliprondellen på multiverktyget och slipade försiktigt runt om. Och slipade och slipade och slipade. Till slut kändes ovalen oval igen och det var dags att måla. Vit färg. Så klart. Man kan naturligtvis måla sin lampa i vilken färg man vill, men för mig så blir det vitt. Så klart.

Efter några strykningar och med adekvat torktid, så började det att dra ihop sig till montering. Montering i detta fall innebar att jag från baksidan tryckte, lirkade, bönade, svor, hotade och bad på mina bara knän för att få lamporna genom alla hål. Och stanna där. Samtidigt.

Ett annat väldigt viktigt och bra tips.
Borra. Hålen. Rakt. Ner. Inte lite snett. Rakt ner. För om du borrar bara lite snett, så kommer varenda lampa att bråka med dig som om livet hängde på att du inte lyckas få lampan igenom hålet och få den att stanna kvar. Allvarligt. Borra rakt.


Jag är en rätt otålig typ. Och sånt här.... asså... när det bråkar så här.... jag menar.... ÄH... det är tur att
jag är gift med min Älskling för det var han som satt och pillade med det här medans jag gjorde annat. Och det är tur att Älsklingen är smart för han smältlimmade lamporna så att de sitter kvar. Det betyder ju i och för sig lite krångel den dagen en lampa går sönder, men ... den dagen den sorgen. Vi har en ljusslinga som varit tänd flera timmar varje dag HELA året och den funkar fortfarande. Det är den som ligger på spiselkransen på bilderna. Om den har hållt, så borde ju de här i granlampan hålla ett tag, kan man ju tycka. (Men skulle en gå sönder så får jag pilla bort smältlimmet och använda en av de "överblivna" lamporna där istället.)

Så här i eftertänksamhetens bleka krankhet, kanske modellen på mina ljusslingor inte var de allra bästa att använda till den här typen av pyssel. Själva lampan, glaset, var bara typ 0,5 cm lång och sen kom infattningen. Ju längre glas desto bättre, tror jag.  Men, nu var de det enda jag hittade här nere och då får man vara flexibel. Och gift med en bra Älskling.


Taaa-daaaaa!
Och här är mästerverkat nu. Kanske skulle den vara ännu finare på en vit vägg, men vi har ju lite dåligt med vita väggar här hemma så jag är nöjd ändå. Men vet ni vad jag är allra, allra mest nöjd med? Att den här - på det hela taget - ganska enkla granlampan har öppnat upp ögonen på mig, för ett helt nytt område av pyssel. Japp... det här kan nog bli en rolig vår för mig och min Dremel® Moto Saw.


 



Nu är det bara en sak till. Hur får jag Älsklingen att bygga en snickarboa åt mig, så jag kan ha alla mina maskiner uppställda och färdiga att användas för nya skapelser? Några idéer?



/ak







Det här inlägget är gjort i samarbete med Dremel®. 
Jag har mottagit verktyg och enkel beskrivning av pysslet men har köpt allt övrigt material själv. 
Jag vill poängtera att mina åsikter är mina egna och ingen annans och jag har inte
blivit påverkad att tycka någonting. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Hallo där snygging!
Tack för att du vill lämna en kommentar på min blogg! Jag blir alldeles jätteglad. Och varm och gosig i hjärtat. Sådär som man blir av en kram.


/anna-karin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...